Satsningar på järnvägsunderhåll

Järnvägar utsätts hela tiden för ett enormt tryck, eftersom tunga tåg varje dag trafikerar rälsen i hög fart och ibland med tungt gods eller många passagerare. Vi har idag bra teknik för att klara av att bygga räls på ett sådant sätt att den klarar den hårda trafiken, och även kraftiga inbromsningar som tidigare har kunnat skada rälsen genom att det bildats så kallade solkurvor. En solkurva innebär att det uppstått svängningar på ett mindre område på rälsen eftersom fästningarna som finns till för att upprätthålla jämvikt har släppt på grund av det tunga trycket. För att rälsen ska vara i ett sådant skick att säkerheten i järnvägsnätet är betryggad krävs ett regelbundet underhåll. Många har menat att vi i Sverige behöver mer järnvägsunderhåll och att detta under lång tid har eftersatts, eventuellt på grund av att järnvägsnätet inte är lika lönsamt som det en gång var, delvis på grund av att fler människor flyger och kör bil nu jämfört med tiden då det började byggas.

Vem bestämmer hur järnvägarna ska underhållas?

Trafikverket har gjort flera utredningar för att få till stånd beslut om vilka delar av järnvägsnätet som är i störst behov av underhåll. De viktigaste delarna av nätet är ofta delar som trafikeras av godståg samt de delar som har mest persontrafik. Regeringen beslutade för några år sedan efter Trafikverkets utredning att satsa 86 miljarder kronor på järnvägsunderhåll fram till 2025, för att säkerställa att det svenska järnvägsnätet håller god kvalitet och klarar av att transportera gods och personer på ett snabbt, effektivt och säkert sätt. Eftersom koldioxidutsläpp blivit en viktig faktor att ta hänsyn till när man gör olika trafiksatsningar har järnvägen stora fördelar gentemot till exempel flyget och bilen och därför har många sett fram emot den upprustning av järnvägarna som denna satsning innebär.

Vad innebär järnvägsunderhåll?

Järnvägsunderhåll kan innebära flera saker. Dels måste så klart rälsen vara i gott skick. Efter ett visst antal år måste rälsen bytas ut och detta görs ofta av ett så kallat spårbyteståg. Förutom att man byter ut rälsen som givetvis fyller en fysiskt viktig funktion för att spårtrafik ska vara möjlig så ingår också trafikledningssystem och signalteknik i begreppet järnvägsunderhåll. Genom trafikledning som på ett smidigt sätt kan styra trafiken, kan man öka kapaciteten på landets järnvägar, vilket i sin tur ger ökade vinster för hela branschen. I och med satsningen på järnvägsunderhåll kan vi antagligen se fram emot en mer effektiv spårtrafik under det kommande decenniet. Ett företag som utför järnvägsunderhåll är Infranord som du kan läsa mer om genom att klicka på länken.